.


Tågstationen i Älvsbyn.

På väg hem från Peter och Piteå sitter jag och Richard på Tågstationen i Älvsbyn och väntar på nattåget till Stockholm. Vi satt och beklagande oss över att vi inte fick vi höra riktig pitemål en enda gång under tiden i Piteå. Då hör jag, från det lilla cafét tvärs över väntsalen, en kvinna som prata med mannen i kassan. Han pratar med en så bred dialekt att jag först undrade på vilket språk de pratade. Det var "Pitemål". För att höra bättre och mer gick bort dit för att köpa en macka till resan. Jag uppfattade bara enstaka ord men förstod ändå vad han sa.
Om ni har hört Patrik på "Mammas nya kille" i P3, ta det multiplicerat med 5 så får ni en bild av hur det lät när "mannen i kassan" pratade. Det var fantastiskt, resten av resan satt/låg jag med ett leende på läpparna.
Patrik & Hobbexkatalogen ur Mammas nya kille

För att det är hysteriskt roligt!



Förvåningen. Fasan. Obehaget. Varför?! Stewies blick säger allt

Min 20:e födelsedag

Då var min 20:de födelsedag snart slut och jag måste säga att jag är nöjd. Jag blev uppvaktad med "frukost" (bestående av en kopp te och kakor, bäst födelsedagsfrukosten!) på sängen av familjen.
Jag har haft en lugn och skön dag med många gratulationer på facebook, via sms, några besvärade sig till och med att ringa. Tänk att man blir så glad av att se gamla vänner och nyfunna vänner, bekanta och nära vänner, skriva och gratulera på facebook eller i ett sms. Jag blev förvånad. Jag trodde att jag inte riktigt skulle ta dessa facebookgratulationer som så helhjärtade och ärliga eftersom det finns en birthdayreminder som berättar vem som fyller. Men jag tog emot dem med öppna armar och njöt av uppmärksamheten! Det står jag för. Uppmärksamheten man från när man fyller år is AWESOME! Även om det är av facebookslaget.

Som lagom passande 20 årspresent fick jag pengar till en ny kostym av min kära far och ömma moder, min gamla dressmannkostym som jag haft sen 9:e klass har aldrig sett sin bästa dag (den har egentligen aldrig sett en, ens bra dag...). Av min älskade broder fick jag passande(?) nog en flaska vin och så klart presentkort på systemet.
Alla present mycket uppskattade!

Att Kronprinsessan och blivande Prins Daniel valde att offentliggöra sin förlovning på min födelsedag gjorde bara dagen än mer speciell. Det var kul att se en så glad Reinfeldt prata om förlovningen. Man såg i ögonen att han verkligen var glad för deras skull. Jag gissar att han i hemlighet är en obotlig romantiker. Jag tycker att det har varit en så lustig känsla i TV idag. Det har varit lite fumligt och klumpigt men professionellt (hur nu det går ihop..?). Man såg hur kungafamiljen ansträngde sig för att hålla tillbaka sitt pirr. Det var dessutom roligt att se kungen som en far som skulle få se sin dotter gifta sig, i första hand, och en kung lite i andra.

Sen tänkte jag att skulle kolla upp om det var någon rolig person jag delar min födelsedag med och det visade sig att grundaren till Apple inc. Steven Jobs fyller år i dag. Så, grattis Steven!

Men trots att det är fettisdagen idag så har jag INTE ätit någon semla. Jag har sparat mig till just den här dagen för årets semledebut, men det blev alltså en flopp!
Apropå flopp! Jag har tänkt att starta en liten P3-inspirerad följetång här på bloggen ,som jag skulle vilja kalla på veckans flipp och flopp, där jag varje söndag helt enkelt redovisar veckans flipp och veckans flopp, allt från personliga till internationella händelser.
"-Hur kan han vara så grym och berätta det i dag, på en tisdag!? Nu måste jag ju vänta och sitta som på nålar i nästan en vecka för att få veta vad som kommer bli veckan flipp och veckans flopp!!" - Tänker du nu.
Det är helt enkelt för att göra det lite mer spännande och förväntansfullt här på kanske världens mins.... mest asbesökta blogg!

Som vanligt vill jag avsluta med en bild, en låt eller ett videoklipp. Så jag googlade mig själv... Fanns inget förutom en länk till min facebooksida.

Disa - hon skriver helt enkelt bra och om saker som alla på något sätt kan relatera till.
Jens - har precis startat en ny spännande serie i 3 delar, "Rätt man på fel plats".
Rawaz - om ni vill veta hur det är att vara kurd och pilot.
Andreas - kusinen, journalisten, författaren, myten, den siste "Ekströmsmanskusinen".

Så var man 20.

Ja, nu är jag 20 år gammal. Det känns som att det var i förra veckan som jag sprang ute och lekte i snö med min vinteroverall på och bästisen Herman hack i häl. Jag minns alla mina födelsedagar som snöiga, soliga, underbara vinterdagar. Det är som att vädergudarna gör ett undantag på min födelsedag och ger mig en dag utan slask och grått. När man var "liten" sprang man ut i solen och snön. Nu sitter jag inne, tittar ut och funderar på vad jag ska hitta på idag. Det finns inte överdrivet mycket att göra som nybliven 20 åring utan bil 2 mil från närmsta stad.
Istället för att bli "gammal" och bitter ska jag släppa ut Tim (vår hund. Inte någon kille som vi håller fånge i jordkällaren), ta på mig ordentliga kläder och gå ut och leka i snön. Att bli vuxen för med sig mycket bra, men mycket blir tråkigt. Så idag ska jag vara barn, på riktigt, som en hyllning till mig själv som barn.
Såsmåningom kommer det bli eftermiddag, kväll, natt och till slut blir det imorgon. Då fortsätter livet som förut, nästan. Så jag ska passa på nu under den här, vinterns finaste dag och bara njuta av livet.

Här kommer en skön låt av Tingsek (sätt på den och njut av dagen!)
-Nothing, Nobody, Right & Wrongs

Dagen före.

Nu sitter jag här på mitt rum med en skön låt igång i itunes som vilken annan dag som helst. Men va fan! Jag fyller 20 i morgon och det finns inget pirr, inga fjärilar i magen. Vart tog dom vägen?!? Jag är en av dom som vid snart 20 fyllda år fortfarande har svårt att sitta still på julafton. Men några fjärilar i magen dagen innan min födelsedag finns inte. Inte ens en enda fjäril. Deppigt! 

Är det så här det är att växa upp och bli äldre?! Ska alla underbara små pirr försvinna en efter en? I så fall stannar jag gärna på 20. 



Jag ska så fort jag får tålamod lägga upp ett rejält inlägg om Piteåresan med bilder och ord och bilder och aaa ni fattar.
Det är bara det att det tar en sån jävla tid att lägga upp bilder när man bor ute i skogen som jag gör. Det är därför jag spara det till en dag då tålamodet räcker till.

Jag såg Louise Hoffsten på tv här om dagen och tänkte att jag skulle lägga upp en av mina favoriter. 

"never gonna be your lady"






Första lammet (lite sent)

Inte att lammet kom sent utan, inlägget är lite sent eftersom jag är i Piteå till fredag.
Här är det kallt men en trevlig kyla. Det är sjukt roligt att träffa både Peter och Richard igen efter över 6 månader isär.
I alla fall. Här är bilderna på det första lamm1... :)







7:e februari

-Den 7:e februari fyllde Louisa Utterborn i Högsby 17år
-Dicken, Kent agents sidekick hade namnsdag


Fingrar är också viktigt...

När jag stod där i köket och skar upp en tomatsallad med kanske världens vassaste kniv slinter jag och skär av så där en millimeter av mitt lillfinger. Otur i oturen, är det vänstra lillfingret jag spontantrimmar lite. Vilket betyder att jag antagligen inte kommer kunna spela på ett tag. DAMN!!
Hemma på Johannelund är det ensamt och snö. Men det behövs det med. Snart kommer de första lammen, vilket betyder att man går ut till fåren minst dubbet så mycket som vanligt. Så fort det första lammet gör entré så lovar jag att lägga upp en söt liten bild.
Imorgon bär det av till Piteå och Peter med Richard. Det ska bli riktigt roligt att träffa dom igen!! Fan! Nu kom jag ihåg att jag  måste göra pastasallad och köpa bröd.

P O!!



Kaffe är också viktigt


Sitter på X2000 till Nässjö C i en mycket bekväm och billig 1:a klass fotölj, för det vore fel att kalla det något annat! Internet igång, en kopp kaffe i kopphållaren, en bunt dagstidningar under armen. Varför kan man inte alltid få en kopp kaffe, eller te, när man åker tåg. 1:a som 2:ra klass.För vad kostar det att tillverka en kopp kaffe.? Jag förstår att det ska vara en skillnad mellan de olika klasserna på tåget. Men vad gör en kopp kaffe för skillnad? Jag säger bara att det skulle göra det mer attraktivt att åka tåg. Fler åker tåg = färre som åker långa sträckor ensamma i en bil.
När jag åkte ner till Susannas föräldrar i Högsby så bjöds man på fika ombord på kustpilen, även om kustpilen hade ersatts med ett pissigt gammalt dieseltåg, så fick man ändå en kopp kaffe.

Kaffe är också viktigt.

Jag saknar dig Susanna.

Tågmat.!?

Jag avslutade precis ett mycket trevligt samtal med min gode vän och "slick-bro" (slick som i Toto, Al Jarreau och Gino Vannelli. Inget annat! eller....?) Richard "Richmond" Renklint.
Eftersom vår gemensamma gode vän och min bass-bro Peter bor uppe i Piteå, har vi bokat en resa upp för att säga hej och kanske ta en kaffe. Att vi ska sitta/ligga på ett tåg i ca 18 timmar är jag helt förbered på, vi kan säkert njuta många timmar av att ta igen tiden som gått, efter det kan vi spela kort eller så kan jag vränga upp min laptop och vi kan plöja en säsong av valfri serie. Sömn är ännu en effektiv tidsdödare.
Men, VAD FAN SKA VI ÄTA!?! Våra förslag var mackor och pastasallad.. Med en halvtimme i Stockholm hinner man kanske, om man har tur, hitta till en snabbmatkedjerestaurang (lång ord det där! är det ens ett ord förresten?) och köpa sig lite varm "mat".
Tips (från vilken som av mina två läsare) på tågmat uppskattas!!



Rope, down south

Artistutbildningen i Bjärnum.. Det är full fart på repetitionerna inför vårshowen här nere i Bjärnum. Föreställningen kommer att spelas i både Bjärnum och Hässleholm. Jag måste säga att jag är glad att slippa alla stress och prestationsångest men ändå saknar jag att repa sent på kvällarna och att jobba arslet av mig för att sen visa alla hur grym man är. Jag menar inte att jag vill vara med i musikalen i bjärnum utan bara att få uppträda och göra folk glada. Med att uppträda menar jag spela i en liten afrotrio...
Jag sitter mest hemma i Susannas lägenhet och läser lite historia, spelar lite bas, lite gitarr och lite piano (jag har nämligen fått för mig att jag ska lära mig att spela gitarr och piano). Ibland följer jag med till skolan och sitter med och tittar och lyssnar. Men mest tänker jag, bara tänker.. Vad ska jag bli när jag blir stor? Vad ska jag göra i sommar? Måste jag välja vilken väg jag vill gå nu, eller kan jag vänta? Ska jag bli landskapsarkitet eller ska jag tänka om helt?
Fyfan för att ta beslut! Jag kan ju inte ens bestämma om jag ska ha mjukt eller hårt bröd till frukost (for the record så åt jag hårt bröd i dag, men det för att det var det enda som fanns....)
Min ömma moder säger åt mig att inte stressa upp mig över alla beslut. Nothing, written in stone... Det är svårt.

MEN nu ska jag rycka upp mig och skriva något roligt.. hmmm.. något roligt... Jo! På väg ner från Åre hade jag somnat och sov gott. Jag vaknar av att jag drömmer på finska. Då sitter min bror och lyssnar på ekot på finska, hungrig och förbannad (förbannad för att han är hungrig). Att drömma på finska kan vara det läskigaste jag varit med om någonsin!!! Är det någon mer som varit med om det och vill prata om det så skulle det vara mycket välkommet.

Topp 3 läskiga drömmar
-finska drömmar
-att mörda någon man älskar
-plågsam död

Jag skulle vilja avsluta med ett klipp från lilla sjöjungfrun the musical, världens manligaste musical!!
(han sjunger så sjuk högt!!)

RSS 2.0